Stresshantering

Hantera stress bättre med KBT

Du får kunskap om vad stress egentligen är och hur den påverkar vår hälsa och prestationsförmåga. Vad som gör oss stressade och hur våra tankar, handlingar och kroppsliga processer påverkas såväl på kort som på lång sikt. Med hjälp av tekniker från kognitiv beteendeterapi som är erkänt effektiva får du färdigheter för att bättre hantera stress i vardagen. Här finns praktiska övningar och tekniker för att lära sig analysera sin livssituation, sätta upp konkreta mål för förändring.

Frågor om stress

Vad är stress?
Stress är ett tillstånd av ökad psykologisk och fysiologisk handlingsberedskap. Det är kroppens sätt att reagera på inre eller yttre faktorer (stressorer) som vi tolkar som hotfulla. När vi upplever fara mobiliseras den sympatiska delen av det autonoma nervsystemet – det innebär att vi är förberedda för kamp, eller flykt, på liv och död. Stress är alltså en överlevnadsinstinkt.

Våra kroppar reagerar med ökad puls, blodtryck och andningsfrekvens, ökad muskelspänning, aktiverat immunförsvar och ökad insöndringen av blodfetter och -socker. Stressreaktionen är oumbärlig i situationer där vi måste prestera intensivt under en kort period. Långvarig stress kan däremot leda till ”slitage” i kroppens olika system, med ohälsa som följd.

Vilka stressignaler ska man ge akt på?
Onormal irritation, onormal nedstämdhet, oro/ångest är vanliga känslomässiga tecken på stress. På det fysiska planet kan man märka av trötthet, hjärtklappning, magbesvär, muskelspänningar, svettningar, darrningar och andnöd. Kognitiva (tankemässiga) stressymptom kan uppträda i form av onormal glömska och koncentrationssvårigheter. Alla dessa symptom signalerar en sak: du behöver ”varva ner” och vila dig. Om man inte tar dessa varningssignaler på allvar, utan försöker övervinna dem genom att arbeta ännu hårdare, riskerar man att drabbas av allvarlig stressrelaterad ohälsa.

Vad är utmattningssyndrom?
Ett typiskt tecken på utmattningssyndrom är en kolossal trötthet – både psykisk och fysisk – som inte kan vilas bort. Det är också vanligt att patienterna rapporterar kognitiva (tankemässiga) besvär som koncentrations- och minnessvårigheter. Bland de fysiska symtomen finns, förutom trötthet, även muskelvärk, hjärtklappning, magproblem, yrsel, synrubbningar och överkänslighet för exempelvis ljud, ljus och lukter. På det känslomässiga planet förekommer ofta irritation, depressivitet och känslomässig instabilitet, det vill säga skarpa pendlingar mellan olika känslor. Utmattningssyndrom är slutfasen i en process (utbränning) som kan pågå i många år. Utmattningssyndromens tidiga fas karaktäriseras av stark psykisk och fysisk anspänning (tense-burnout) till följd av långvarig stressaktivering. Den avancerade fasen utmärks av håglöshet (listless-burnout), depression och apati.

Kan man ”gå in i väggen” från den ena dagen till den andra?
Vår uppfattning är att så inte är fallet. Vanligtvis har individen uppfattat stressymptom långt innan han/hon ”gått i väggen”, men av olika skäl ignorerat dem.

Påverkas minne och inlärningsförmåga av stress?
Ja, de påverkas negativt. Långvarig och intensiv stress kan medföra försämrad funktion i en struktur i hjärnan – hippocampus – vilken är av stor betydelse för vår förmåga att minnas och lära in nya saker. Stressade människor har därför ofta svårt med dessa tankefunktioner.

Kan stress leda till större känslighet för infektioner?
Ja. Akut, kortvarig, stress medför en ökad aktivering av immunförsvaret. Långvarig stress kan däremot leda till en minskning till nivåer som är lägre än vad individen vanligen har, vilket gör att man får mindre motståndskraft mot infektioner.

Är vissa människor mer sårbara för stress än andra?
Vi har alla olika känslighet för stress beroende på bland annat ärftliga faktorer, tidigare erfarenheter och personlighet. Människor med uttalat s k typ A-beteende präglas av stark tidspress, tävlingsinstinkt och fientlighet (misstro mot andra människor och lättväckt irritation). Dessa egenskaper gör att individen med typ A-beteende ofta befinner sig i ett starkt stresstillstånd, vilket med tiden kan bidra till bland annat ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Ett annat personlighetsdrag som ökar sårbarheten vid stress är det s k typ D-beteendet, vilket utmärks av social hämning i kombination med depressivitet. Detta innebär att individen känner starkt obehag i sociala sammanhang, ofta är nere och har en dyster syn på livet i allmänhet. Detta leder till långvarig stressaktivering och därmed hälsomässiga konsekvenser. En viss typ av personer anses löpa en förhöjd risk att drabbas av utmattningssyndrom. Det handlar om kreativa, ambitiösa, perfektionistiska och emotionellt engagerade individer med stort behov av uppskattning, som har svårt för att delegera, svårt att säga nej till merarbete och som befinner sig i hierarkiska organisationer som till exempel vård, omsorg, skola. Kvinnor mellan 35 och 50 år är överrepresenterade i denna kategori.

Vilka behandlingsformer finns mot utmattningssyndrom?
En intensiv forskning pågår just nu vid Karolinska Institutets Stressmottagning, i syfte att utvärdera effektiva behandlingsmodeller mot utmattningssyndrom. Det finns emellertid ännu ingen etablerad behandlingsmetod. Generellt sett inriktas behandlingen mot att lindra patientens symtom. Nedstämdhet/depression, ångest och sömnproblem kan till exempel behandlas med farmaka och/eller psykoterapi. Stresshantering och psykoterapi kan användas för att stärka patienten och förändra beteendemönster som kan leda till ökad stress. I sammanhanget är det också viktigt att noggrant kartlägga patientens livssituation – såväl yrkesmässigt som privat – och försöka undanröja de stressframkallande faktorerna. Arbetsinnehållet bör exempelvis förändras vid behov. Sjukskrivningstiden är vanligtvis lång. Patientens medverkan i den egna rehabiliteringen är av central betydelse.